I ensamheten Anns tryggheten.
I den turkiska författaren Asli Erdo— gans bok ”Den mirakulöse mandari—nen” tar en döende kvinna farvâl av sin tidigare make i ett brev. Den sista meningen vill hon tillâgna livet. Hon gör ett försök: ”Livet âr som ett forsta cigarettbloss. Jag tror inte att jag kan beskriva det bâttre.”
Sâ ber hon mannen om en sista trâff, ett sista samtal. Men han klarar inte av att möta henne.
Böken, som kom pâ svenska i janu— ari och fick varma recensioner, följer tvâ skuggvarelser dar den ena förtvi— nar och den andra frossar i ensamhe¬ten. Döden gestaltas inte dystert, utan som ett enande av livet.
— I Turkiet, ett melankoliskt land som âlskar smârta, anklagas jag stân— digt för att vara för svart, sâger Asli
Erdođan som igâr besökte Malmö för ett författarsamtal arrangerat av för— laget Râmus.
Vi trâffas pâ hotellet. Hon har sovit dâligt. Natten dominerades av mar— drömmar. Men hon vaknade lycklig.
Ânda âr det just den mörka, solitâra delen av livet som hon betonar.
— Jag âr vâldigt trygg i min en— samhet. Jag har accepterat det som mânsklighetens sanna öde. Alla mina litterâra karaktârer âr fângar i en vârld som sakta förvandlas till ett fângelse. Det âr ett sâtt att konfronte— ras med sitt öde.
Biand Turkiets yngre författare âr
Asli Erdođan en av de största. Hon de buterade 1994 och lâmnade dârmed en karriâr som kvantfysiker.
Hon beskriver det som att hon har ett ljust och ett mórkt cv. Pá det ljusa fínns hennes vetenskapliga karriar. Pá det mórka hennes skrivande och kampen fór jámstálldhet och mánsk— liga ráttigheter i Turkiet.
De seńaste aren har fiera turkiska fórfattare stállts infór rátta, bland an— nat for att de krávt att Hirkiet ska er— kánna folkmordet pá armenier 1915. Atalen har excellerat i absurditet. Elif Shafak átalades till exempel for sina romankaraktárers ásikter.
Asli Erdogan sjáiv hamnade pá en
dódslista f5r att hon sált tidningen Agos, vars chefredaktór Hrant Dink mórdades 2007 av turkiska fascister.
— Fram till mordet trodde vi turkis— ka intellektuella, med stód av Europa, att demokratiseringen av Turkiet gick snabbt. Det visade sig vara en logn.
Hon ár inte sárskilt hoppfull kring landets framtid. Enda ljuset ár kur— dernas situation som har blivit lite báttre. Ándá hindrar hon sig sjálv nár hon ár pá vág att saga ”Kurdistan”.
—Det âr ett förbjudet ord i Turkiet.
Men du borde väl kunna uttala or—
det här i Sverige?
—Jo, det borde jag, sâger hon och paus ar.
Liksom Nobelpristagaren Orhan Pamuk vâger Erdogan sina ord. Hon vet att citat i en svensk tidning kan vândas mot henne i Hýrkiet. ”Hon sâl—jer ut sitt land för att fâ Nobelpriset”, gissar hon att det skulle kunna lâta.
—Men vi âr faktiskt inte sâ fâ. Or—han Pamuk och Elif Shafak skrev ett brev om den armeniska frâgan som har undertecknats av 20000 personer. De kan faktiskt inte sâtta 20000 i fângelse.
|
